Slipning av knivar

 

Bakgrund.

Kniven är troligen människans äldsta handverktyg, ursprungligen tre olika stenskärvor med vassa eggar, en med rak egg, en med böjd egg, en som var spetsig som man kunde sticka hål med. Senare bakade man ihop dessa tre stenverktyg till världens första multi tool, först i koppar, brons och järn, numera av stål. Knivens grundform har funnits i tusentals år, en vass del (eggen) att skära med, en böjd del att flå med - och en spetsig del att sticka med.

 

Knivar har många olika användningsområden. Detta medför att knivar dels ser olika ut i olika delar av världen och dels att eggarna är olika utformade. De har utformats efter sitt användningsområde.


Den vanligaste typen av knivar är "allroundkniven", en kniv man bär i bältet och har med sig ute i naturen och som man använder till många olika ändamål. En allroundkniv måste vara tålig. En enkel beskrivning av allroundkniven är att den är inte bra till någonting - men den duger till allt - och just det är en allroundknivs uppgift att klara.

 

Det finns jaktknivar av olika slag, fiskeknivar, slöjdknivar och många andra knivar. Varje kniv har sin speciella egg för just sitt ändamål. Varje typ av kniv slipas och bryns olika då deras skäregenskaper skall motsvara behovet. Det är detta vi här skall försöka ge en lättbegriplig beskrivning av.

 

Storlek och form.

Knivarnas storlek och form varierar. Svenska knivar är, jämfört med andra delar av världens knivar, små och mycket vassa knivar. Ett svenskt allroundknivblads längd ligger oftast under 10 cm. Ett knivblad från USA ligger på 12-18 cm, ibland längre. Sydamerika använder oftast machete, d.v.s. ett blad på över 40 cm. Arabiska knivar har ofta svängt blad, i Asien är det vanligt med vinklade eller kurvformade blad. Japanska köksknivar har ofta egg på bara en sida o.s.v. Knivar skiljer sig alltså åt i detaljer - men grunden är sig lik, en rak skärande egg och en spets att sticka hål med.

 

Eggarna möts i olika vinklar, en del har låga vinklar som på ett rakblad - andra branta vinklar som på en yxa. Ett rakblad duger inte att hugga ved med - och en skogsyxa kan du inte raka dig med. En kirurg har sina skalpeller, en skomakare sin skomakarkniv - de kan inte byta knivar med varandra, det skulle inte fungera för någon av dem - ytterligheter - men en hygglig beskrivning på problematiken.


(Vår s.k. Morakniv har funnits i över 1000 år. Miljoner knivanvändare har tillsammans designat dess bladform, egg, storlek, osv. Den har under mer än tusen år blivit hårdtestad av människor som kunde detta med knivar, slipvinklar osv. Den går inte att förbättra med andra ord – den är perfekt – just här, i vårt klimat, med våra trädtyper och andra material, osv. För vårt klimat är det den ultimata överlevnadskniven)!

 

Begreppsförklaring:

Svenska knivblad är oftast vad man kallar ett "parallellt" knivblad, det finns alltså två parallella platta ytor mitt emot varandra bakom eggen,( typ Morakniv). Knivsidorna är alltså parallella. Tänk dig hur ett hus ser ut från dess kortsida, takvinkeln är eggen, väggarna är bladets parallella ytor.


Det är numera också ganska vanligt med trekantiga knivblad. Det vill säga att knivbladet saknar parallella ytor och håller samma vinkel från eggen till nacken vilket innebär att knivnacken kan vara ganska bred. Slipeggen går alltså ända bak till knivnacken utan att det finns parallella ytor. Tänk dig en indiansk tepee, så ser ett trekantigt blad ut.

Slipvinkeln slipar man , bryneggen bryner man och skäreggen är den del av eggen man skär med (där eggens båda sidor möter varandra). I alla fall använder jag mig av dessa begrepp när jag här beskriver hur man får en vass egg - och en egg som behåller sin skärpa.


Jag skall här beskriva hur man får en kniv vass – och hur man håller kniven vass - samt hur detta påverkar och förlänger knivens livstid.

 

Jag kommer i fortsättningen att använda ordet egg som ett samlingsnamn för hela den slipade delen på ett knivblad. Slipegg för den delen av eggen som man slipar, brynegg för den del som man bryner - och skäregg för den yttersta delen av eggen, den man skär med (och där eggens båda sidor möts).


Med dessa ord på delar av eggen blir förklaringen lättare att utföra och även, förhoppningsvis, lättare att förstå. Men det finns många andra begrepp som vi måste reda ut - och ha samma namn på.

 

Slipvinkel.

Slipvinkeln anges i grader. Graderna anger vi efter en tänkt linje som utgår från skäreggen till knivnacken , rakt igenom knivbladet till knivnackens mittlinje. Slipeggen och bryneggen har olika gradantal. (Vissa knivar kan sakna brynegg, slipeggens slipvinklar möts då till en skäregg).

 

En kniv med 20 graders slipvinkel har alltså 10 graders slipvinkel på var sin sida av bladet. Tillsammans ger detta 20 graders total slipvinkel. En kniv med 22 graders total slipvinkel har alltså 11 graders slipvinkel på var sida av knivbladet. Normala knivblads slipvinklar ( I Skandinavien) varierar mellan ca: 18-24 grader totalt = 9 -12 grader per knivsida. (Amerikanska totala slipvinklar ligger oftast betydligt högre, oftast runt 40 grader).


Jag kommer normalt att använda mig av grader på enbart en sida av knivbladet i denna beskrivning. När jag anger båda sidors totala gradantal anger jag detta speciellt och kallar det för: total slipvinkel. Orsaken till detta är att man inte nödvändigtvis behöver ha samma gradantal på båda knivens sidor - beroende på knivens användningsområde. (En kniv kan alltså ha 5 graders slipvinkel på ena sidan och 15 graders slipvinkel på andra sidan och alltså ha 20 graders total slipvinkel).

 

Vad är höger respektive vänster sida på en kniv? Håll kniven framför dig med knivnacken mot dig, eggen från dig, spetsen uppåt. Knivens högra sida har du nu till höger och knivens vänstra sida till vänster.

Alltså: Slipegg, brynegg och skäregg = samlingsnamnet: EGG.

Knivbladets form kan vara parallell eller trekantig (även andra former finns).

 

Bladformer:

Förutom parallella och trekantiga knivblad (genomskärning) finns olika former på själva bladet, rakt, böjt, vinklat och vågformigt för att nämna de vanligaste typerna. Formen har oftast kulturell bakgrund. Bladen kan också vara slipade på båda sidor (två eggar = dolk) och därmed sakna knivnacke.

 

Stålsorter i knivblad:

Idag är rostfritt stål vanligast i knivblad. (Rostfritt stål är inte enbart en typ av stål, det finns många olika typer och kvaliteter på rostfritt stål). Knivblad tillverkas även av icke rostfritt stål - samt även som en kombination med en kärna av rostfritt stål med mjukare icke rostfritt stål välvt runtomkring.


I vissa länder är det vanligt med hemsmidda knivblad och där skiftar kvalitén ganska rejält. Idag är det också vanligt med blandade metaller av olika stålsorter i knivblad, s.k. demaskerade blad.

 

Det är viktigt att du vet (ungefär) vad det är för stål i ditt knivblad. Det kan vara svårt att veta den exakta stålkvalitén. Vissa knivtillverkare redogör för vilken stålkvalité de använder sig av i sin tillverkning - andra gör det inte.

 

Huvudfrågan blir egentligen: Är mitt knivblad rostfritt stål eller ej. Det är en fråga om knivbladets hårdhet. Ett mjukt stål (icke rostfritt) är mjukare och måste ha ett högre gradantal på bryneggen för att behålla skärpan (huvudregel), ett rostfritt knivblad är hårdare och tål en lägre slipvinkel. Specialstål kan tåla en mycket låg slipvinkel.

Stål kan ha många olika egenskaper och härdningar som är en hel vetenskap i sig. Jag kan inte här gå in på enskilda stålkvaliteter utan måste hålla mig till de vanligaste begreppen.


Tumregeln är att mjukt järn/stål måste ha en högre slipvinkel än hårt stål. Specialstål tål lägre slipvinkel än vanligt stål. Specialhärdat specialstål kan ha en mycket låg slipvinkel.

Det är bra att veta vilket stål du har i ditt knivblad (det underlättar). Ta reda på om det är rostfritt eller inte, det är det viktigaste.

 

Vad använder du din kniv till - och vilken kniv använder du?

Den totala slipvinkeln skiljer sig åt beroende på knivens arbetsområde.

  • Nedan finns slipvinklar för knivar och andra eggverktyg (som passar mig).

Totala slipvinklar:

Rakblad / Rakkniv = 9-15°

Kökskniv för grönsaker och filé = 20°

Kökskniv, normal 25-35°

Slöjdkniv, mjuka träslag 20°

Slöjdkniv, hårda träslag 25°

Allroundkniv 23° - brynegg 25-27 grader

Fällknivar 20-25°

Jaktkniv 20° slipegg 25° brynegg

Fiskekniv, 19-20°

Filékniv för fisk, 18-19°

Saxar 50-60°

Stämjärn 20-25°

Yxa, tälj, 25-30°, rak egg

Skogsyxa 30-40°, konvex egg

Klyvyxa 40-55°, konvex egg

 

Om du har en allroundkniv så bör alltså slipeggen ligga på ca: 23°. Bryneggen ligger då på ca: 25-27°.Allroundkniven blir inte supervass - men eggen håller länge och den duger till många olika arbetsuppgifter - vilket är en allroundknivs uppgift  att klara.


Har din kniv ett bra stål kan du gå ned en eller två grader - men passa dig för allt för stora sidokrafter. Bänd eller hugg aldrig med kniven, då bryter du troligtvis sönder eggen.

 

 

Jaktknivar:

Om du har en jaktkniv så skall du inte hugga ved med den. Jaktkniven är till för att flå och stycka det vilt du har fällt. Jaktkniven skall hållas ren så att köttet inte förorenas, buken (bladets kurva mot knivsudden) skall vara stor så att jaktkniven kan användas för att flå viltet. Jaktkniven är en sorts variant mellan allroundkniven och den speciella slaktkniven och flåkniven. Jaktkniven har många arbetsuppgifter som alla är hänvisade till att flå och stycka det fällda viltet. Den är en flåkniv, en slaktkniv och en styckkniv. Jaktkniven är alltså en kombinationskniv.

 

 

Slaktknivar:

Slaktknivar är ett samlingsnamn för många olika knivar, buköppnare, flåkniv och styckkniv är de vanligaste. Slaktknivar skiljer sig åt i storlek. En slaktkniv för fågel är mindre än en dito för rådjur - som är mindre än en slaktkniv för Älg. Slaktknivar skall vara mycket vassa och de tål normalt inte sidokrafter eller hårdhänt kontakt med ben och horn. Genom sin lilla slipvinkel är det inte så mycket material i eggen och den skadas därför lätt. Till att stycka med är den utmärkt - och det är det en slaktkniv är till för.

 

 

Fiskknivar:

Fiskknivar och filéknivar måste ha en låg slipvinkel och en låg brynvinkel för att klara sin uppgift. Fiskben är mera brosk än ben så eggen skadas inte av denna kontakt - men slits naturligtvis av allt kontakt med både brosk och ben på samma sätt som droppen som urholkar stenen. Fiskknivar skall ha så liten buk som möjligt - alltså motsatsen till jaktknivar. En filékniv kan du t.ex. slipa så att ena sidan bara har en liten slipvinkel, just så hög att den glider över benen i fisken - då hugger inte eggen fast i dessa ben. Den andra sidan kan ha en högre slipvikel - då hjälper den till att "trycka" bladet nedåt när du skär = du skär ut bra filér och missar inget fiskött. (En nackdel finns ju då, är du högerhänt passar denna kniv endast till högerhänta personer).

 

Alla eggar slits:

Eftersom eggen slits behöver den brynas. Bryneggen håller 2-3 tiondels millimeters bredd och syns knappt. Bryneggen är till för att inte sidokrafter skall medföra att skäreggen viker sig eller går sönder så att du får hack i skäreggen.

När bryneggen har brynts ett antal gånger så ökar bryneggens bredd från 2-3 tiondels millimeter till 5-6 tiondels millimeter. Då upplever du att skäreggen inte "biter" som den brukar även om du just brynt kniven. Då är det dags att slipa om slipeggen för att genom detta få ned bryneggen till 2-3 tiondels millimeter igen.


Du håller alltså samma slipvinkel som tidigare, den som redan finns på din kniv, och tar bort material längs hela eggen tills kniven återigen har en brynegg på 2-3 tiondels millimeter. När slipeggen är sänkt genom slipning så bryner du bryneggen. Därmed får du tillbaka det "bett" du är van vid att ha på din kniv. Glöm inte att ta bort "råeggen" det vill säga den kant som finns kvar "utanför" skäreggen och som är en restprodukt av bryningen.


Ta en stålpinne, mjukt rundad, och dra den längs med eggen omväxlande höger och vänster sida av skäreggen - med ett mycket lätt tryck. Råeggen faller då av. Ta ett mycket fint bryne och dra det, nästan utan att trycka, en eller två gånger längs bryneggen i rätt brynvinkel. Nu är råeggen helt borta och du har en vass egg.

 

Slipegg:

Använd ett medium eller grovt diamantbryne så att du kan avverka "mycket" material lätt och snabbt. Gå över till ett fint bryne när du närmar dig slutresultatet. Slipa det sista med ett superfint bryne - och polera sedan eggen om du så önskar med ett läderbryne. Man slipar alltså med olika brynen, från grovt ned till superfint – men när man börjar väljer man noga ut det bryne man skall börja slipa med – det kanske räcker med ett börja med ett fint bryne.


Slipning utförs på så sätt att du lägger brynet på slipeggen och sedan för brynet i små cirklar, stora som en en- eller tvåkrona. Börja vid skaftet och arbeta dig mot knivspetsen. Trycker du hårdare avverkas mer material, trycker du lite avverkas mindre material (tryck inte FÖR hårt). Slipa tills du nästan nått slutresultatet, byt till finare bryne och sedan ännu finare bryne tills du är nöjd med slipningen.

 

Det vanligaste nybörjarfelet när man slipar/bryner är att man trycker för hårt med brynet. Trycker man för hårt uppstår två problem, dels blir det djupa repor i eggen som tar väldigt lång tid att slipa bort med nästa, finare bryne (man tjänar alltså inte tid på att trycka hårt, snarare tvärtom), dels skadar man brynet - oavsett vilket bryne det är man använder sig av.


Mjuka brynen slits snabbt ned till en "hängmatta" - och diamantbrynen slits genom att de vassa spetsarna på diamanterna slits ned - och slipar man mjukt stål kan till och med diamanter slitas bort från brynet. Ett lätt tryck är alltså det bästa! När man slipat ett antal knivar brukar man lära sig rätt tryck, om inte den intelligenta vägen - så genom den hårda vägen när man sitter i evigheter och slipar bort slipreporna från det grövre brynet där man tryckte för hårt.

 

Sitt i motljus, titta på reflexen från bryneggen och minska bryneggens storlek genom att slipa ned slipeggen. Bryneggen skall vara 2-3 tiondels millimeter bred. Du kan också låta slipeggarna möta varandra till en skäregg - och sedan bryna en helt ny brynegg - men det tar bort en del material från kniven och bladets tjocklek minskar mer än nödvändigt. Man skall alltid ha som mål att slipa bort så lite material som möjligt varje gång man slipar kniven.

 

Brynegg:

Bryneggen bryner du på samma sätt som slipeggen - men den är svårare att få till rätt utan slipstöd. Bryneggen är ca:2 grader brantare än slipeggen och den är bara 2-3 tiondels millimeter bred. Bryneggen ger alltså inget stöd till brynet alls när du slipar.


Du kan aldrig på fri hand bryna en egg som håller exakt samma vinkel längs hela eggen, troligtvis kommer bryneggen att variera upp till 5 grader - men det syns inte eftersom bryneggen blir konvex. (Det märks när du använder kniven, den har inte det där "bettet" du eftersträvar + att eggens svaga partier viker sig eller bryts av).


Bryneggen bryner du på samma sätt med bara ett lätt "tryck" på brynet, små cirklar. Börja med ett fint bryne, sedan superfint och det sista polerar du bryneggen, tar bort råeggen (se råegg) och tar ett eller två lätta tag med ett superfint bryne. Du kan, som en sista del av bryningen, använda dig av ett läderbryne (strop) - eller baksidan av ett läderbälte. (Läs om läderbrynen under tillbehör).

 

När du slipar fram en brynegg bör du använda EdgePal slipverktyg – då blir det perfekt rakt och vasst eftersom du har ett slipstöd - och du vet i vilka grader du arbetar!

 

 

Konvex egg:

Konvex egg, innebär att eggen inte är rak, eggen är svagt "böjd". EdgePal;s böjda styrpinne används för att slipa konvexa eggar. Den böjda styrpinnen används i kombination med slipvinkelskruven och dess slipögla. Är slipöglan högt uppskruvad blir den konvexa kurvan kraftigt böjd. Är slipöglan lågt nedskruvad blir den konvexa kurvan svag (flack). Med den böjda styrpinnen kan du alltså slipa alla konvexa kurvor.

 

På Chef fungerar det så att om du vill ha 3 graders konvexitet på eggen och 13 graders slipvinkel på skäreggen, ställer du in 8 grader på gradskalan. Den böjda styrpinnen bygger 2 grader - så utgångspunkten på eggen blir 10 grader - böjningen på styrpinnen ger automatiskt 3 grader - och dom tre graderna får du när du för brynet framåt. Skäreggen blir då 13 grader på var sida = totalt 26 grader, en perfekt, vass och hållbar egg för friluftsliv!

 

Varje gång du skall slipa din konvexa egg ställer du in 8 grader på gradskalan och slipar sedan med den böjda styrpinnen - så slipar du med exakt samma konvexa kurva som kniven har = den konvexa kurvan förändras inte. Slipar du din konvexa egg på frihand – förändras den konvexa kurvan.

 

Råegg: (slipskägg)

Råegg är en restprodukt av slipning och bryning. Det är mjuk metall från skäreggen som viker sig bort från brynet när materialet i skäreggen blivit för tunt (tänk ungefär aluminiumfolie). Råeggen måste tas bort efter bryningen. Den tas bort genom att du drar en rund stålpinne, en bit mässing eller en träbit längs med eggen, omväxlande höger och vänster sida, några gånger. Råeggen utmattas och faller av.

 

Kolla med kanten på en nagel som du för från slipeggen ut över bryneggen. Nageln skall inte "fastna" på råeggen. Fastnar nageln så har du råegg kvar. Råeggen försvinner när du använder läderbryne som sista slipning. När råeggen är borta tar du några mjuka extra tag med ett fint bryne längs med eggen. Med EdgePal slipverktyg gör du detta med keramikbrynet i samma slipvinkel du slipade eggen med.

 

Vanliga fel:

 

  • Du har glömt att ta bort råeggen.

  • Det är ganska vanligt förekommande att kniven slipas så att slipeggens båda vinklar möts till en skäregg och så poleras slipeggen, man "glömmer" att göra en brynegg. Den låga slipvinkeln medför att det är ett mycket lite material i skäreggen - som därmed blir mycket känslig. Är knivstålet mjukt så viker sig eggen direkt, är knivstålet hårt så får du hack i eggen för minsta sidokraft.
  •  
  • Slipa och bryn ända in till skaftet - eller eggens början på knivbladet. Undvik "kälkbacken" som har så lätt att uppstå här. Håll eggen rak. Eggen intill skaftet är den del du använder med stor kraft och den behöver vara stabil och rak, det underlättar arbetet.
  •  
  • Se till att buken slipas i samma vinkel som övriga eggen (buken är den svängda delen av eggen som går fram till knivsudden). Det är ett vanligt fel att buken får en annan slipvinkel och i och med att buken är "lite svårare" att slipa och bryna så slarvar man med arbetet och därmed blir bukens slipvinkel annorlunda än den övriga eggens. (När du slipar buken är anläggningsytan på brynet väldigt liten, det innebär att du tar bort mycket material snabbt - jämfört med den raka delen av eggen där brynets anläggningsyta är stor och täcker hela brynets sida).
  •  
  • Håll fingrarna bakom eggen så mycket du kan och var koncentrerad på vad du gör när du slipar och bryner för hand. Du bryner för att få en vass egg, det är lätt att skada sig på en vass egg.
  •  
  • Gå eller stå aldrig när du slipar, sitt ned!
  •  
  • Innan du slipar skall du göra rent knivbladet (eggen). Det har minst två fördelar, brynet geggar inte igen – och om du skär dig blir det ett rent sår som läker bra.
  •  
  • Keramik och diamantbrynen tvättas rena med ljummet vatten, tvål eller diskmedel (ej diskmaskin) och en nagelborste eller liknande. Du kan också, under pågående slipning, droppa lite T-röd på eggen – det löser upp avfall som satt sig fast i brynet och det underlättar slipningen (undvik öppen eld intill där du slipar om du använder T-röd).
  •  
  • Bra ljus som du har framför dig, placerat så att de får ljusreflexer i eggen du slipar underlättar  mycket!
  •  
  • Vi använder bordslampor med ett stort förstoringsglas där det finns ett runt ljusrör runt förstoringsglaset – perfekt för slipning!

 

 Har du funderingar eller frågor på det vi skrivit så hör dig till oss!